torsdag 27 mars 2014

Österlens Bokcafé öppnar konstgalleri


Österlens Bokcafé, välkänt antikvariat och fikaställe mellan Rörum och Kivik, öppnar nu också konstgalleri. Det gamla svinstallet har renoverats under vintern och lagom till påskens konstrunda invigs galleriet med en omfattande och spännande utställning.

Eva Maria Persson, arkitekt med mångårig förankring på Österlen, har tidigare ställt ut i Stockholm. Nu visar hon ett stort antal oljemålningar från senare år. Mest är det landskap och ögonblicksbilder från Österlen, färgstarka och realistiska, ibland också med lite mystifierande inslag.

– Jag vill att mina bilder ska väcka känslor och frågor hos betraktaren, säger Eva Maria. Jag hoppas att de kan fungera som inspiration och ge energiinjektioner.

Eva Maria Persson har bland annat varit samhällsbyggnadschef i Simrishamn. Hon har också ritat Stenshuvuds Naturum. Numera är hon verksam som stadsarkitekt i Nacka.

Vernissage och invigning av galleriet sker på skärtorsdag klockan 14.

Bokcaféet och galleriet har öppet under påsken varje dag klockan 13–16. I bokcaféet blir det som vanligt försäljning av nya och gamla böcker och servering av kaffe och bullar.

Varmt välkomna!

Tomas Löfström














söndag 9 mars 2014

Drömbokhandeln


Österlens Bokcafé är ett antikvariat och ett café men också ett bibliotek. Titlar som är svåra att få tag i på annat håll, i synnerhet i moderna boklådor, eller för den delen på biblioteken, ska kunna återfinnas här. En del av böckerna är till salu. Andra, mer sällsynta, får man nöja sig med att läsa på plats medan man smuttar på en kopp kaffe i en av de gamla läsfåtöljerna.
Idén är inte minst att slå vakt om den äldre reselitteratur, svensk men också utländsk, som idag framstår som alltmer utrotningshotad. Kanske handlar det om ett försvar för mångfalden, för det udda reportaget, den goda berättelsen, kvalitetslitteraturen. Ty reseskildringen som genre har sin givna plats i denna kategori. Och att värna om den är att bekämpa litteraturens förflackning och bokbranschens kommersiella slentriantänkande.

Om att kämpa för litterär kvalitet mot kommersiell trångsyn handlar Laurence Cossés roman Drömbokhandeln som kom ut i Frankrike 2009 (Au Bon Roman, Gallimard) och i Marianne Öjerskogs svenska översättning 2012 (Sekwa). Det är en lite seg berättelse av feel good-karaktär fast med thrillerinslag. Det mest intressanta är väl egentligen dess skildring av bokbranschen.


Den fattige bokhandelsmedhjälparen Ivan och mecenaten Francesca öppnar en boklåda i Paris, ”Au Bon Roman”, 9 bis, Rue Dupuytren, vars kvalitativa utbud väljs av en hemlig litterär lektörsgrupp. Böckerna är inte påhittade utan verkliga, och många boktitlar och författare nämns i boken; de förtecknas dessutom i en lista på slutet för att man som läsare ska kunna färdas vidare i den goda litteraturens värld.
Till en början blir det hela succé, kultursidorna är översvallande, bokköparna strömmar till. Men snart börjar de stora förlagen och bokhandelskedjorna dra samman sina trupper. Kritiska artiklar dyker upp i spalterna. ”Vad är kvalitet? Ska man inte få läsa vad man vill? Kulturelitism!” Illasinnade rykten sprids. Lektörsgruppens medlemmar utsätts för hot och överfall. Angreppen närmar sig Francesca.
Hennes make, affärsmannen Henri, står på motståndarnas sida. Hans krassa skadeglädje är omisskännlig när ”Au Bon Roman” får problem:
”Vad var det jag sa. Det var ju dömt att misslyckas. Är det något jag har lärt mig efter trettio år i näringslivet, så är det att skräp och inte kvalitet lönar sig i längden. Det märks på alla plan. Lågprisapparater, reakläder, slaskjournalistik, det är sådant som slår. Bokförlagen är inga undantag. Se på succéförfattarna … Det finns visserligen några utmärglade förkämpar som håller Litteraturens fana högt, som era älskade Berger och Bouvier. De kamperar ensamma i ödemarken, och de kommer inte att härda ut länge till.”
Varför Henri väljer att ta upp just Berger och Bouvier är oklart.
John Berger, född 1926, med brittiskt ursprung men länge bosatt i Frankrike, är ju dock känd för en rad fina romaner och dokumentärskildringar från fransk landsbygd; flera är översatta till svenska, till exempel Gräs och rötter, En gång i Europa, Syrén och flagg. Han har också skrivit om konst och litteratur.
Den schweiziske författaren Nicolas Bouvier, 1929–1998, har däremot inte skrivit så mycket mer än L’Usage du monde, 1963, en märkvärdig dagboksskildring av en lång resa bort genom Asien vid 1950-talets början i en liten, illa utrustad Fiat tillsammans med konstnären Thierry Vernet, som illustrerat boken med fina tuschteckningar.


Bouvier är för övrigt, tror jag, den ende reseförfattaren som nämns i Drömbokhandelns litteraturlista. De flesta böckerna är romaner.
Henri anklagar sin hustru för att slösa bort sina pengar till ingen nytta. Francesca försvarar sig inför Ivan:
"'Om jag bekostade restaureringen av en romersk viadukt eller något annat betydande byggnadsverk som ingår i vårt kulturarv, skulle alla tycka att det var utmärkt. Det vi ägnar oss åt är ungefär samma sak. Vi bemödar oss om att upprätthålla och berika vårt litterära kulturarv, som riskerar att glömmas bort och ignoreras, för att inte säga förflackas. Det är onekligen ett värdigt ändamål.'
Hon hade tårar i ögonen, de underbara blå ögonen som var så fascinerande att man inte kunde slita blicken från dem när det glimtade till därinne då hon röjde sitt rätta jag, och när man tänkte på henne efteråt var det dem man såg, de enastående klara ögonen som liknade dem på vissa statyer vars iris utgjordes av safirer.
Ivan tog henne om axlarna. Hon vred sig loss. När dörren stängdes efter henne kom det en fläkt som påminde om hav och lavendel."

*

Fler böcker om boklådor och antikvariat:

Peter Glas Antikvariat Kalebass (Bakhåll, 2008):
”När man stiger in på Antikvariat Kalebass plingar det från en bjällra som hänger ner över dörrkarmen. Man omsluts genast av den torrvarma antikvariatsluften med lätt doft av skinnband, cigarettrök och gammalt kvalitetspapper. Man frågar Martin som står där i sin gröna stickade tröja med en blyertspenna i handen om han fått in nåt särskilt sen sist och även om han inte har det dröjer man sig gärna kvar ett tag. Strosar runt bland hyllorna. Man kanske rentav slår sig ner en stund och tar sig en kopp av det omtalat rustika kalebasskaffet.”


Katarina Bivald Läsarna i Broken Wheel rekommenderar (Forum, 2013):
”Allting börjar med en brevväxling mellan två helt olika kvinnor. Tjugoåttaåriga Sara Lindqvist från Haninge och sextiofemåriga Amy Harris från Broken Wheel i Iowa. Efter två års utbyte av böcker, brev och tankar om både litteratur och livet bestämmer sig Sara för att hälsa på Amy. Men när hon kommer dit är Amy död. (…) Sara blir kvar och för första gången i sitt liv får hon verkliga vänner och de hjälper henne att starta en bokhandel med Amys alla böcker.”



*

Boklådor i världen:

Helsingfors Akademiska bokhandeln
Bokhuset, Centralgatan. Alvar Aalto-byggnad med böcker i tre våningsplan, Stockmans varuhus och deliketesser i källaren.

Paris Shakespeare & Co
37 Rue de la Bucherie. Klassiskt antikvariat för engelskspråkig litteratur, gästsängar mellan bokhyllorna.

Aten Eleftheroudakis
Panepistimiou 17. Åtta våningar med böcker i alla genrer.

Maastricht Dominicanen
Dominicanenstraat 1. Tre våningar med bokhyllor under den gotiska kyrkans höga valv.

New York Barnes & Noble
Fifth Avenue. Kedjans högkvarter i USA, massor av böcker, café.

Washington DC Politics and Prose
5015 Connecticut Avenue: böcker, författarframträdanden, café.

San Francisco City Lights Bookstore
261 Columbus Avenue. Poeten Lawrence Ferlenghettis legendariska beatnikbokhandel; här läste Ginsberg första gången Howl.

Buenos Aires El Ateneo Grand Splendid
Avenida Santa Fe 1860. Den argentinska huvudstadens största bokhandel, inrymd i en före detta teater.